Bianco

Ja då är man back to reality från sju stjärniga Jetau Hospitale. Har varit skönt med service och lugn och ro, alla besök, knark och godis. När man ligger där så är det så acceptabelt att frossa i allt godis alla besökare kommer med. Mitt i nattamningen klämde jag i mig en Raider, utan dåligt samvete. Eller vad sägs om 2 st Kismetplattor igår kväll. Nu när man är hemma känns det inte lika rätt, så jag har ikväll smygätit (frossat) säkert 10 av de chokladkex som jag fick igår.

Jeff är rätt schysst. Han sover och äter, tar en liten filosofieringstund mellan varven och checkar läget ikring sig. Han hatar verkligen att bli avklädd och bytt på. Då kommer koliksidan fram, och försvinner lika fort han fått på ren blöja.

Li fattar inte att hon är ett barn och inte riktigt klarar av att bära lillebror:

Jag KAN -  jag är STARK!

Neeej!!! JAAAAG sku ju sätta tutten i munneeeeeeeeeennnnnnnnn. BÖÖÖÖÖÖÖL.

Eller så håller hon för öronen när han skriker och undrar varför han gapar som en hulligan och tycker att han ska sluta och i nästa sekund ska hon med våld ha lillbrorsan med sig och sova i sängen. Gulle, hon är verkligen kluven i nyheten. Men det lägger sig väl snart.

Dermoiden kommer det bild på senare, bilden är nämligen i Camillas kamera. Fy helvete, jag varnar känsliga tittare. Jag hitta även bilder på min uppfläkta buk när Jeff är påväg ut. Hehe. Men jag tror jag inte publicerar dem här. För övrigt mår jag bra, snittet vart ju superlångt, men mycket fint, kommer smälta bra in i raggarsträngen. Rann ner en hel del blod på golvet där så mitt hb är nere på 86, så imorgon ska inhandlas jäääärn.