Barn och rädsla

Det kommer upp lite titt som tätt den där rädslan.
Barn är rädda för olika saker. Vissa tror att föräldrarna ska dö på vägen till jobbet och aldrig få ses igen. Andra lite för unga tonåringar, har tillåtits se på vuxen kriminalfilmer och tror att det kan stå maskerade män ute på deras trappa med pistol och när som helst sparka in dörren och skjuta dem, att de tagit sig in medan alla var på jobb och i skolan, de kanske gömt sig i källaren eller i garderoben. Och så finns det ju monster.

De där satans monstren. Grannungen visade nåt läskigt klipp från nätet åt barnen för över en månad sedan. Li tyckte "det" såg läskigt ut, men har mogen hjärna nog att fatta att det inte är på riktigt. Men lilla Jeffen trilskas flera kvällar i veckan om det där monstret. Han ångrar så att han råkade vara med och titta då de höll på o kikade på internet. Monstret har etsat sig fast på hans hornhinna. Och han säger att det kommer lixom bild när han blundar. Ikväll sa han "jag tänker somna med lampan på!"

Men hård morsa som man är så måste jag ju bevisa motsatsen. "Du får INTE somna med lampan på, för det FINNS INGA monster!!!". Så drog jag hela radiramsan om hur mycket man kan göra med datorer etc. och att det finns kakmonster också. VA?! FINNS DE!?
Jamen det är ju sagor och de monstren är lite gulligare ritade. Till slut fick jag lämna honom i det mörka rummet, nemas problemas.

Varken Li eller Jeff har någonsin varit extra rädd för något. De är så trygga och har de drömt mardrömmar så har de somnat om själva så fort de vaknat och insett att det inte var på riktigt, med undantag för vissa gånger. Man har ju själv haft mardrömmar i vuxen ålder som varit så riktiga så man inte riktigt vetat om de är sanna eller ej. Tills detta jävla "monster" visades av grannen, jag såg det inte själv, men förmodligen var det något extra. Nåja, det ska väl ebba ut så småning om. Han är dock bara rädd då han är övertrött och blir sen i säng. Då när han är så trött så han inte ens orkar klä av sig och borsta tänderna. Och inte ens orkar tänka och bara ramlar ihop =) men till våran säng kommer de inte!! Det ska vara extremt om de tassar dit nattetid. oj fan va klockan e mycket.
Dyndax.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0