Psykbryt
Igår skjutsade vi Michelle till flyget. I och med att jag var bara 5 dar på jobb under hennes vistelse här så hade jag ett mission, och det var att få de där jävla navelsträngarna avklippta. De växte fast från både Li och Jeff rakt in i mig under Juni månad då jag var med barnen dag ut och dag in. Till slut fick jag inte åka någonstans utan tårar o hysteri, INTE BRA! Resultatet blev okej, har varit till Sverige 2 ggr o det har gått bra, inte heller någon hysteri då jag i slutet åkte till Kantarellen. Fast sedan så fick jag en tredje navelsträng, då Michelle hellre ville hänga med mig än med barnen. Vad har jag för dragningskraft egentligen?! Måste börja vara lite mer elak o bitchigkanske. En navelsträng som jag inte behöver vara orolig för att växa fast i mig, är min sambo, när såg man honom sist mer än en halvtimme? I maj? Nyttigt, nej.
Går jag och duschar (trots att Chrille är hemma) och låser dörren så tar det inte många minuter innan någon är där och rycker, sliter o ropar "MAMMAA!!!". Låser jag dörren om jag bara ska på toa är det likadant. För mesta möjliga lugn i huset så undviker jag att låsa dörren. Men ibland får jag kraftiga behov av att få vara ifred, ta en dusch ensam, stänga ut alla nåjsiga navelsträngar och raka benen i lugn och ro. Men det är inte så mycket lugn och ro då dörren dundrar o nån står på utsidan o knuffar o bultar. Vad man har lust med just då, är att öppna dörren och dra in den spända navelsträngen och dess ände med sig i duschen MED KLÄDERNA PÅ. Undras om hon/han skulle upprepa sitt psykbetende nästa gång.
Man försöker vara pedagogisk och förklara saker och ting, varför och varför inte. Men ibland går det inte in, och då krävs STEP 2, vafan no d e. Nu håller mina nerver på o far, jag orkar ingenting, jag är trött och irriterad hela tiden, tycker de är på mig HELA TIDEN. Dom gnäller o härjar, Jeff skriker med sin höga stämma, så jag måst ta fram öronpropparna. Idag fick han ett värsting breakdown för att han åt upp sin glass och den tog slut. Han skrek säkert en kvart o låg på golvet i sitt rum o sprakade o stampade i golvet. Ho hoh Amalia. Mitt i matlagningen också, så man hade riktigt fin blodsockernivå, bet ihop men kände tydligt hur d rök ur öronen på mig.
Så om mobilen min plötsligt en dag är avstängd så har jag sagt upp mig o gått in i grottan för ett näkemiin. Tjingeling så länge. Jeff sitter nämligen på toa för ett nytt utbrott. Va e d som händer?!
Se till att vara så mycket som möjligt på jobb! Där får man skita med låst dörr...
Hahahahah, fan va bra Ulle. Jag ska tänka på d imorrn, ska gå på toa hela dagen =) Ahaaa, d e DÄRFÖR Chrille har så långa nerver, för att han e på jobb 16 timmar i dygnet.
Det är många som delar din känsla just nu har jag märkt. Det är semestertider, ungarna är lediga från dagis, det ska underhållas och engageras från morgon till kväll och speciellt när man är mest själv med barnen blir det ju jobbigt för en.
Jag tror många föräldrar är nöjda med att hösten kommer med dagis, skola och alla rutiner det innebär!
Ja hösten är alltid välkommen efter dessa gräsänklingssomrar. Att jobba heltid vore semester, idag ska jag på jobb, och det gläder mig kan jag säga.