Bianco

Vi har inte varit på babysim på 2 ggr. Så det var alltså 3 veckor sedan Jeff entrade plytet i terapibassängen på Mariebad. När jag packade ner hans badbrallor sa han ett ord jag hört förut, men inte reagerat över "bibi", kan betyda simma, vi får se. Han va så glad då vi kom till Mariebad, då vi stod i duschen innan stod han bara nedanför mig helt i stilla, var väl varmt och skönt, eller kanske bara förväntansfull.

Sen gick vi till bassängen och  DET var grejer, han sken upp som en sol då vi började gå nedför trappan i bassängen. Han log typ hela halvtimmen vi var i vattnet, dök hundra gånger åkte rutschen på mage med huvudet före flera gånger och varje gång han kom upp från under ytan var leendet påklistrat. Snacka om att ha saknat något. Då jag satte honom på kanten så slängde han sig mot mig i vattet i ett dyk på eget bevåg -med ett leende förstås. Han fick även prova att simma med korkar på för första gången. Multum med hjälp behövde han ju förstås, men öva öva och vänja framförallt. Att han dessutom fick 100% uppmärksamhet då syrran inte var med, gjorde knappast det tråkigare (ibland har han t.o.m "måsta" vara med ledaren Mikaela då jag varit ensam med Li, tänk att ha mamma för sig själv!)

Gav honom snabbgröt (bad om tevatten från cafét) efteråt på plats. Så var det bara att bölsa ner honom i vagnen då vi kom hem, inte en chans att jag skulle fått i honom nåt när vi kom hem annars, klockan ett är han tröttare än en sengångare på övertid. Han däcka tvärt och jag gick ner på stan. Lunchade med syrran och Jenny. Jenny och jag satt nog där i Sittkoffs café o snarvlade i 1½ timme + kul, hon har så skön humor och får mig alltid till skratt. Gulle Jänu. In via Hallen och handla lite behövligheter och när jag kom ut var herremannen vaken i vagnen, såg en söt liten hand som höll i sufletten då jag kom ut. Perfect timing kan man kalla d. Hemåttrask i den förbenade kylan, satan va kallt det är idag!