Bianco

Jeff har nu fått bort febern och sover som om han fick betalt för det. Imorse vaknade han klockan 10. Själv vaknade jag 9.40 då Li kom och frågade ifall hon fick spela Super Mario. Hade en session inatt då jag låg och vred och vände på mig, till slut tog jag till spikmattan och fick ett lugn genom kroppen. Halv sju fick Jeff välling och sov då tydligen till tio. Vällingflaskan låg halvfull i sängen då han vaknade.

Inte nog med det sovandet. Sen sov han även 3 timmar på dagen å. Och gick och lade sig nio ikväll. Aptitien kommer sakta tillbaka. Han har faktiskt ätit 2 majskorn, 2 skedar grynost, ½ ostbit, en portion gröt idag. Och så har han sippat lite på vällinggen och druckit alldeles för lite.  Det är riktigt så jag känner att han tappat vikt, säkert 1 kg har farit den här veckan då han varit dålig med aptiten. Några små nya gaddar kikar fram i munnen, så jag förstår att han inte är så sugen på att äta upp mackan, utan bara slicka av smöret. Det är konstigt hur de äter upp sig efter knapra tider. Li har inte varit så glad i maten i helgen, men igår kväll så åt hon 2 korv. m. bröd + en skinkrågmacka till kvällsmål.

Men jäklar vad trött jag har varit på honom dessa dagar, han gnäller som nåt trasigt gashandtag till cykeln, tror inte han vet om hur han låter själv, för han slutar då man härmar honom. Trots att han hade 39,5 graders feber så skulle han ut och SPRINGA. Att ha vett att ta d lite lugnt finns inte, utan då gör man sig till en båge om man ska gosa o va stilla i famnen. T.o.m att han tröttnade på Pingu och Mumin här i Påsk. Inte kul.

Men idag har jag haft turen att haft barnens kusin Ellen som barnvakt (och igår med förresten). Passligt att få en par timmar för sig själv. Nu ska hon anlitas varje vecka, minst en gång. Suvve med stora kusiner, för i Juni kommer deras en annan kusin från Borgå hit som barnflicka 3½ vecka. Skönt med en hjälpande hand.