Bianco

Imorse väcktes man av en viskande tös med muminpappan och Elis i famnen "mamma här", så fick jag 2 kramdjur som sälllskap, "jag går och tittar på Svampbob Fyrkant". Trött som man alltid är när man vaknar svarade jag jakande tills jag tittade på klockan 09.44!!! "Ta med en banan medans du tittar! När Svampbob är slut måste vi åka!" försökte jag ropa med mina nyvakna morgonröst. "Okej! Mmmm jag äääälskar banana".

Jag bara måsta dra mig i 10 minuter, annars blir dagen lång. Halv elva till dagis är väl inte så pjåkigt. Vi måste vara omtalade där när vi alltid kommer så sent, runt 10.00 tycker vi är lagom, så slipper man stressa och strida på morgonen, hon har inte varit på morgonsamling på hela veckan. Och hon har det verkligen lyxigt att hon nästan aldrig behöver bli väckt, förutom när man ska med nån tidig färja. Kanske det är därför hon nästan aldrig är sjuk? För att hennes lilla kropp verkligen får sova och vila som den behöver. Sömnen har stor betydelse för immunförsvaret.

Påvägen hem från dagis stod en pappa med sin 3-årige son. Han hade parkerat sittvagnen vid vägkanten i en korsning och ungen satt i, gapande av förtjusning när de tittade på Mariehamns Stads stora åkgräsklippare plöjde det vildvuxna gräset i ett nafs. Det var väl deras morgonrutiner det (eller som vissa skulle kalla det: förmiddagsrutiner).

Om tre kvart väntar jobbet, ska försöka få i mig lite frunch nudå. Vem har förresten kommit på namnet Svampbob Fyrkant? Det är nog det fulaste cartoon-namnet jag hört  =)