Tralla la ja e så gla ida - Del 1
Imorse möttes jag i dörren av en glad Chrille, en Chrille som sovit ut. Han pratade! Han stojade och busade med Li, hjälpte henne med lunchen, eftersom hon lätt får ALS i händerna när halva portionen kvarstår, och moddade lite med play doh.
Med ett leende på läpparna börjar jag vika tvätt, och springer ner till källaren och sätter på en maskin till, glad. Jenny skrattade i kommentaren och undrade varför jag började vika tvätt istället för att kast sig nånstans och läsa en bok och ta det lugnt. Hmm...sant. Men jag passade på att vika medans jag var glad, man vet aldrig när man blir irriterad nästa gång, och att sitta och göra sånt där då gör en bara ännu mer förbannad.
Att få en förbisusande herr 41:a över de vikta högarna och två små 24:or som slirar på den jämna byxhögen gör inget när man e glad, bara att puffa ihop högarna igen, det gör inte heller att det vart lite fulvikt.
Men skulle det här varit igår så skulle nog satan ha vari lös, hela klädhögarna sku ha flygit, och jag skulle ha hoppat och stampat på tröjjävlarna som låg där.
Tänk vad lite som behövs för att göra dagen bra för varann.
d e javligt skont nar d finns dagar nar ungen e urgullig o sager tokiga saker som man gapflabbar at. En karl som e pa gott humor o vill kelas lite o inga jobbar for jamnan utan tar sig tid. D e livet perfekt.....synd att d int e oftare
Agree. Men då kanske man skulle bli så bortskämd med det, om det skedde för ofta menar jag.
Det har jag SVÅRT att tänka mig, är vi inte som ungarna.. för mycket kärlek kan inte fås??
d stammer nog fittan d, svagerskan!Jag kan nog inga fa for mycket kramar jag. I loove it.
D va int d ja mena jävla päron!! Jag mena att om mannen är hemma och tar sig tid och hjälper till hela tiden, så kanske man blir för bortskämd och tar det förgivet sen när sämre tider råder!!! Nä jag är tydligen nån satans straydog jag som e rädd för kramar, SÄKERT, skärp er!
