Bianco

Hur trött jag än må vara så beger jag mig på minst två gruppträningar i veckan. Det är kul, man får avreagera sig, jag måste.

Jag har aldrig tillhört gruppen överviktig (förutom att jag själv ser mig som jätteviktig, haha), men jag bor under samma tak med en som går under kategorin fåfäng. Han tränar minst 3 ggr i veckan, för tillfället har han ångest efter helgens fylla, så nu deffar han (igen) och tränar 5 ggr i veckan. Det tar över hans vardag och jag fattar inte hur han orkar, jag orkar ju knappt med honom när han håller på sådär. Och ja, han har ju rutor på magen, men inte är man ju en bättre person för d.

I helgen var vi på 50-års kalas och satt och chattade vid matbordet om träning. Det här är de fraser jag minns från honom:

-jammen du Tessa börjar nog lägga på dig du.
-(jag börjar skratta) men för faan Chrille jag har ju gått NER två och ett halvt kilo jag.
- jahaaa, men asså det är ju inte så att jag tittar varje dag, men jag märkte för en tid sen att du lagt på dig.

Många skulle säkert blivit sura på sin älskade, men han är som han är. Tji fick han iallafall. Garv. Chrille är snäll, men han tror att alla brinner lika mycket för träning som honom. Lagom är bäst tycker jag. Varför överdriva (förutom när man dricker sprit, då ska allt överdrivas). Jag håller mig till mina 2-3 pass i veckan och äter det jag är sugen på. Det funkar bra för mig. Jag kommer i alla mina jeans igen. Wee!!! Även om Chrille tycker att jag börjar bli FET. Okej låren e lite flärriga, men d göör inget, int för mej iallafall.

(Ps. De underbart sköna sömlösa trosorna kommer från Carriwell och säljs på Familia)