Bianco

Natten har varit helt ljuvlig. Efter en natt utan bebis (Chrille tog honom med till Cikada på jobb), gick o sova tolv, hade klockan på ringning 08.50, har jag sovit som en stock -hela natten. Pigg vaknade jag, men måsta ju ligga o dra mig lite i sängen. Man tror ju att en sån dag ska bli bra. Men så helvete heller. Världens suraste sambo kommer hem med världens gnälligaste bebis. Drar med prinsessan till dagis, Jeff är nöjd i vagnen.

Då vi kommer hem så står världens jobbigaste gråhåriga fågelskådare till granne o plingar på vår dörr, han undrar varför jag inte satt på tvättmaskin, men fyllt den med tvätt (satte den på timer igår kväll att den skulle starta kl. 8, men glömde tydligen att trycka på "play"), och påpekar att jag dessutom har skrivit fel datum i häftet, "23 är faktiskt imorgon", klämmer han ur sig. Jag springer ner till tvättrummet och tömmer maskin på den torra tvätten, ropar på honom att han kan komma o tvätta, att jag ska bort. Nu sitter Jeff uppe i trappuppgången i vagnen o lipar så d ekar som fan. Eftersom denna Ove är så jävla petig om allt, så måst jag givetvis ta ner tvätten från torkrummet NU som torkat sedan igår.

Jag hämtar o sätter pirrpottan på nordeuropas skitigaste betonggolv, han gråter o tårarna rullar nerför hans söta kinder. Ove kommer ner med sina fula vita kalsonger som ska tvättas. Jag hoppas han stör sig som fan, att han har en milli förståelse för att min tvätt ofta hänger flera dar i torkrummet, att det inte är så jävla lätt att passa tvättider som småbarnsförälder (är det en ursäkt? Iallafall är det svårare än en pensionärs). Jag river ner tvätten o slänger den på bänken (har inget att bära den i), sen tar jag Jeff under armen o springer upp med honom, lämnar honom ensam några sek. stänger dörren och drar ner till tvättrummet igen för att hämta högen med ren tvätt, annars står han snart och plingar på o säger att "du har tvätten kvar på bänken där nere".

Jeff får en supp o blir på bättre humör. Han får käk så drar vi till Solberget, Loikas. Man kan inte komma till bättre ställe då gråten står en i halsgropen och ingen frukost har man fått i sig heller. Lina o Sandra (ja, kusin Sandra är på på besök från Tyskland, hon och Chille, jag, Jeff o Lina hade brunchdate). Lade lillklimpen i vagnen o sova och gick en liten promenix med Sandra o Chillie, tittade på husen i området. Då vi kom tillbaka stod det plättar med hallon och glass på bordet, jag fick även smörgås (som jag älskar), eftersom jag ännu inte klämt i mig nå frulle. Så förbenat gott. Åt väl 3 mackor o 4 plättar, proppad men nöjd, och dåsig blev man. Jeff sov 3½ timme, tack. Sen bjuder mästerkocken även på middag, hon förgyller min dag. Det här stycket var dagens höjdpunkt. Utan Sandra, Lina och hennes käk skulle jag gått under.

Nu 22.20, har svetten ännu inte torkat från kvällens underbara pump pass med Anne. På golvet ligger 4 IKEAkassar med ren tvätt som ska vikas. Undras vem som ska vika den. Har faktiskt inte gjort det på över en vecka, så jag är lite sugen. Men han får fan sätt in sitt i garderoben själv. Och vet ni, nu känns det mycket bättre då jag fått skriva av mig + att jag fick komma hem till ett tyst hem, med sovande barn.