Bianco

Då sitter man här igen då. Och krafsar bort sina bruna pigment, smörjer man sig inte tio gånger per dag, så har man psoreasis över hela kroppen. Jag går omkring och fryser, trots att jag sitter inomhus med mina fårskinnstofflor. Man vill inte gå ut, för det är så asigt väder, fast det är ju inte -20 och här får man tillaga sin egen mat, med egna favoritingredienser, man får städa dagarna i ända, tvätta 3 maskiner tvätt per dag, träffa alla sina vänner igen, och sova i sin egen mjuka, sköna säng med platta kuddar.

Borta bra men hemma bäst säger jag bara. Den som kom på det måste varit väldigt berest.

Här skolas Li in på dagis, hon har även hunnit en sväng till sin gamla park och sagt hej till sina gamla vänner. Men nu har den varit stängd denna vecka, pga personalbrist!!! (den ena är sjukskriven och den andra har feber). Så jag har INTE varit barnfri mer än 3-4 timmar det här året, det känns ju tryggt. Kanske det är därför Li och jag kliar ikapp, för att vi är allergiska mot varann för tillfället? Chrille är i Sverige, lyllans ost. Men om 2 veckor, då är det min tur! För då ska jag och hälsa på min superstörda kusin till Borgå, jag, Lina Loikas och Anna Lampén-Böwing ska röja ner deras nya lägenhet. Jabba dabba duuu, som Li brukar säga.

Har inhandlat säsong 1-3 av Desperate Housewifes i Thailand, har säsong 3 osedd, så om ni ursäktar mig.

Kram! Skönt att vara hemma igen.